Hur blev det som det blev?

hurblevdetsomdetblev

2011-11-24
Jag förstår verkligen inte vart människans goda smak har tagit vägen. Nu tänker jag mest på människans val av kläder. Om man jämför klädstilen på 50- och 60-talet och ser till den vi nu har, kan vi bara konstatera att något har gått riktigt snett.

Jag brukar titta på tv-serien Mad Men. En serie som på ett mycket snyggt sätt har fångat 60-talets stil och charm. Under varje avsnitt slås jag av hur manliga männen ser ut och hur galet vackra kvinnorna är. Sen slår det mig. Hur f*n lyckades vi sabba våra outfits så grovt. Jag menar, vem kom på one piece-plagget egentligen, och vem kom på att man skulle ta på sig mjukisbyxor till skolan? Det ser ju inte riktigt klokt ut.

För om alla tänker efter och ser till våra kläder vi bär i dag så betvivlar jag starkt att någon om 50 år kommer titta tillbaka och säga att dom var ”tidlösa”. Men detta gäller inte bara kläder.

Titta bara på våra bilar vi har idag, och jämför dom med bilarna man åkte runt i på 50-talet. Visst dom drog en massa bensin. Men titta på formerna man hade då, och se till hur formerna är idag. Allt ska se så sportigt ut och om dom inte gör det är dom nästan alltid direkt fula. En navkapsel från 50-talet kan slå ett helt bilföretag när det kommer till estetik och design.

För när vi tänker snygg design och kvalité brukar vi ofta tänka på Apples produkter, men som i vanlig ordning brukar det ju vara så att smakar det så kostar det. Så var det inte på 50-talet. Då kunde du se gubbar på stan som gick i kläder av sådan kvalité att Stenström själv skulle fundera på om det verkligen är värt 1000 spänn för en skjorta. Nu kan dom dock ta dom priserna för en skjorta bara för att det inte råder någon konkurrens på marknaden på samma sätt.

Nu ska vi ha så mycket som möjligt och om det blir ett hål i en tröja så slänger vi den. Förr tog man hand om sina kläder på ett annat sätt. Behöver vi verkligen denna form av konsumtion? Kan vi inte kräva bättre kvalité istället och ta vara på det vi har?

”En vars sinne för design och estetik lever kvar i det förflutna”