Musiktips #1 oktober

Jackson_0

Jackson Brownes ”For Everyman” är för mig en sån där skiva där varje melodi känns självklar och varje arrangemang perfekt i sin enkelhet. För den som leter after en svår skiva att känna sig lite alternativ till och brottas med får leta någon annanstans. Man skulle kunna säga att det är en samling ganska ”vanliga” låtar men det kanske just är det, det enkla, som gör dem så bra. Det är liksom inget krångel utan en skiva som känns naturlig och avslappnad.

Banal och tråkig är den däremot inte, singer/songwritern från den soliga delstaten i västra USA berör på sin andra skiva utkommen 1973 ämnen som oro och hopp, sorg och glädje och ja, även en hel del kärlek. Inga revolutionerande ämnen men därför så mycket lättare att relatera till och känna igen sig i.
”For everyman” handlar inte om att uppfinna hjulet igen men att ända ifrån grundmatrialet till slutpusten göra ett hjul som tar lyssnaren på en mjuk, skön resa på vidsträckta motorvägar, steniga präriestigar och smala kustvägar.

Den luftiga produktionen och den ganska konsekventa bandsättningen ger skivan en tydlig helhetskänsla, en ganska jordnära och lantlig känsla tycker jag personligen. Att bland andra namn som Elton John och Joni Mitchell står att läsa under listan på medverkande säger väl inte heller så lite.
Det som jag dock tycker är allra bäst med ”For Everyman” är Jacksons klara och nästan vibratofria röst i kombination med de klockrena melodierna. En skiva som lyckas vara både männsklig, varm och djup utan att vara svår.

Genre: Americana

Utgivningsår: 1973

Starkaste låtar:
(om jag måste välja)

Take it easy
Colors of the sun
These Days

Samuel Fock Nilsson