Zelona – flickan från en annan värld

venus

Du tror kanske du vet hur planeten Venus ser ut, men det du ser är bara ytan. Går du längre ner, nedanför det hårda skalet, kommer du till dess rätta plats, ett land vi kallar Supa-Dupa. Jag heter Zelona och är 3146 Veroser,eller som ni skulle säga 19 år gammal. Vi räknar våra åldrar med Veroserblomman, den har blommat 3146 gånger sedan jag föddes, därför säger vi att jag är 3146 Veroser. Vi har även ett namn på vårt folkslag, precis som er heter Människa (som låter konstigt enligt mig), vårt heter Syyk.

Vår planet är precis som er, men har vissa olikheter, vi bor långt under ytan. Men vi har inte direkt någon blå himmel, vår himmel ser ut som en stor upp och ned vänd krater. Vi har ingen sol som värmer eller ger ljus, vi har ljuskristaller som ger ljus. Eftersom vårt land ligger under skalet på planeten, så är det alltid lagom varmt. Vi har heller inte den sorts regn som finns på er planet, vårt regn består av sönderslagna ljuskristaller, som då är helt ofarliga. Era forskare har också fel när de säger att alla planeter i detta solsystem är öde och obebodda. Det är bara Pluto som är öde och obebodd. De sonder som tar och skickar kort på planeterna, tar bara kort på ytan av den. Men alla planeterna är bebodda, fast inte på ytan, det är bara er planet som är bebodd på ytan. Vi bor under den på grund av att det inte finns syre ovanför, och där har era forskare faktiskt rätt. Även de planeter som har giftiga gaser på ytan, har en befolkning långt under den.

Men det jag egentligen kom hit för, är att förklara för er är att tonåren för er och för oss inte är olika. Jag har gått i skolan, precis som ni. Jag har vanliga tonårsproblem, och tycker ibland att mina föräldrar är de värsta som finns. Det finns stunder då jag önskar jag vore död, det finns stunder då jag önskar mitt liv var annorlunda. Men det finns även stunder där jag inte skulle vilja ändra på någonting i mitt liv. Jag har, precis som ni, blivit kär flera gånger. Jag kan,liksom er, få hjärtat krossat. Även vi har mobbare och mobbade, fula och snygga, populära och ”nördar”, plugghästar och skolkare. Vi är lika er på alla sätt, och vi känner samma som er. Man kan säga att ni har ett ”andra jag” på Venus. Det finns alltid någon bland oss som är precis som någon av er, jag t.ex träffade på den personen som är mitt ”andra jag” här på jorden, och man tycker ju att den andra då borde vara av samma kön, eller? Nej, inte alltid. Mitt ”andra jag” är faktiskt en jordkille, alltså en kille (från jorden vill säga). Han är precis som jag, vi gillar samma saker och vi tänker i stort sett likadant.

Vi ser även ut precis som er, där finns det inget som skiljer oss åt. Faktiskt, enligt våra förfäder och dagens forskare, härstammar vi från Tellus ”jorden”. Enligt våra uråldriga skrifter kom vi till Venus genom en så kallad stjärnport, men både den på Tellus och Venus försvann in i glömskan för flera tusen år sedan. En skillnad som nog mest sticker ut, är att vi bara har en religion på Venus. Vår religion heter starlook, eftersom vi tydligen kom hit genom stjärnorna från jorden, men vi tillber ingen Gud eller en person. Vi tillber solen och månen, och även de andra stjärnorna i universum. Vi tillber inte heller så som många av er på jorden gör. Våra böner går ut om mat, skydd, vänskap och fred bland vårt folk. Men nog om det nu.

Det som gör oss tonåringar speciella, är att vi alltid ställer upp för varandra och alltid sätter familj och vänner först. Men visst, vi har också folk som är av en elakare sort, men de glöms inte bort för det. Vi har, precis som ni, olika klickar i våra skolor, men de är inte som era klickar. I våra skolor kan populära vara vänner med ”nördar”, skolkare vara vänner med plugghästar och snygga kan ha pojkvänner/flickvänner som är fula. I våra klickar är det mer din personlighet och hur du tänker som styr. Jag t.ex hör till den klick som bryr sig om andra och värdesätter andras synpunkter, och i den klicken så har vi populära, snygga, fula, ”nördar”, plugghästar och skolkare. Men ingen av oss kallar varandra för det, vi ser varandra som individer och skiter fullständigt i hur du ser ut eller vad din skolstatus är. Om man skulle sätta in mig i en av de titlarna, så skulle jag vara en av ”nördarna”. Jag älskar att spela, jag älskar skolan och delar gärna mina kunskaper med andra, precis som jag gör nu för er. Jag bryr mig inte om ni tycker att jag är löjlig och tråkig, det är er åsikt, inte min. Och om ni skulle kalla mig för elaka ord eller försöka trycka ner mig i marken, så rör det mig inte ett dugg. Jag vet vad jag vill, och jag vet vad jag kan. Ni kanske tycker att jag ser löjlig ut, men om ni nu skulle vara på Venus så skulle det vara ni som ser löjliga ut. Inte för att det är fel på er, nej så är inte fallet, utan det skulle vara på grund av era kläder. Era är helt olika än våra kläder, vi är lätt klädda, men det beror på att vi alltid har det varmt. Vi har inte årstider, men man skulle kunna säga att vi alltid har sommar.

En annan sak är också, att vi, på Venus blir förälskade en gång. Den vi förälskar oss i, är den vi gifter oss med och spenderar resten av våra liv tillsammans med. För oss är förälskelse och kär helt olika saker, men i slutändan så finns det bara en för oss. Om man har tur, så kan man finna sin livspartner redan i tonåren. Mina föräldrar t.ex fann varandra i väldigt tidig ålder, och har nu varit gifta i ca 20 år. Och i min syskonskara så är vi 14 barn, ja, jag vet, det är många men det vanligaste antalet barn i en familj på Venus är 19-22 barn. Det låter kanske mycket, men för oss är det så, vi som är kvinnor visar vår kärlek till mannen genom att ge honom så många barn det bara går. Och visst, vi blir väldigt många, men vårt land har 18 våningar, jag bor på 13:e våningen, alltså bor det fler både under och över mig. Men våra våningar räknas inte som era, ni har våningar uppåt, vi har våningarna nedåt. På min våning bor det ca 6 miljarder invånare, och vi har faktiskt det minsta antalet invånare på vår våning. På de övriga 17 våningarna bor det mellan 9 miljarder upp till 12 miljarder invånare (på varje våning). Det vill säga att vi har fler invånare än vad ni här på jorden har, och det är tack vare att vi har 18 våningar som tillhör ett och samma land.

Jag förstår om ni tycker det värkar väldigt krångligt att bo på Venus, men när du vant dig vid hur allt fungerar så kommer allt att flyta. Och även om jag bor på 13:e våningen så betyder inte det att det är det enda stället jag är på. Min gamla skola t.ex. ligger på den 9:e våningen. Och dessutom så har jag minst en vän på varje våning. Och på den våningen där skolan ligger så är det i stort sett bara skolor, de enda som bor på den våningen är lärare (och deras familjer), rektorer (och deras familjer) och en del affärsfolk som ser till att alla som bor där får mat och vatten varje dag. Det finns även några mindre skolor på varje våning eftersom alla vi barn och tonåringar inte skulle få plats på endast en våning. De mindre skolorna är från 5 år till 16 år, sen de sista 2 åren blir man flyttad till 9:e våningen. Krångligt? Ja, jag vet. Det tyckte faktiskt jag också innan jag blev uppflyttad.

En annan sak jag vill prata om är våra ”andra jag”, när man träffar sitt ”andra jag” oavsett om det är på Venus eller här på Tellus, så är man antingen vänner livet ut, eller så är det sin livspartner. Jag vet att inte alla av er känner så för andra, men om… om det skulle vara så, så skulle ni faktiskt få exakt samma känsla som vi får vid det tillfället. Men det behöver inte vara ert ”andra jag” heller för den delen. Men om som sagt ser ens ”andra jag” så kan man ibland se vissa kropps- och ansiktslikheter, och även om vi har fler invånare så har inte det någon betydelse, eftersom alla planeter (utom Pluto) är bebodda så finns det ett ”andra jag” för resten av oss på en av de andra planeterna, kort sagt, Venus har lika många invånare som alla de andra planeterna har tillsammans. Vi har fler på grund av våra våningar, ni har era på ytan, resten av planeterna har ca 1-2 våningar (beroende på hur trångt det är). Vi har alla en som är som vi, nästan som kosmiska tvillingar, för varje gång det föds en ny individ på någon planet, så föds dess ”andra jag” på Venus antingen någon månad innan, samma dag eller någon månad efter.

Mitt ”andra jag” Jonathan är född lite mer än en månad före mig. Ja vi har månader (men inte era månader), en månad för oss är ca en jordvecka för er. Men när jag sa lite mer än en månad, så menar jag en jordmånad alltså ca 6 månader på Venus. Men i alla fall, jag träffade som jag sa tidigare Jonathan, och det var faktiskt han som bad mig att åka runt och hålla föredrag i olika skolor och företag. Om jag ska vara ärlig, så är inte Jonathan en vanlig kille, han som person är som man kan säga, under de vanliga normerna, eller nästan kriminell men vi tänker ändå nästan likadan, och vi gillar samma saker, och det är ovanligt eftersom jag är tvärtom, men när det är att ens ”andra jag” är tvärtemot dig, så brukar det oftast vara din livspartner, och det är just så i vårt fall. Det syns inte utanpå, det känner du om någon från Venus är mer än en vän, känslan är obeskrivlig. Det lättaste sättet att beskriva den med är att ingenting annat spelar någon roll, det som är viktigast är att den andra har bra och inte är skadad, du vill göra allt du kan för den andra, det enda som får dig att gå vidare är kärlek, trygghet och omtanke till den andra. Men det är så mycket mer än så, resten av känslan måste man uppleva själv för att förstå den.

Jonathan är min livspartner, och även om vi är totalt olika varandra men ändå lika så finns det inget som kan ta vår kärlek till varandra ifrån oss. Så håll utkik, en dag kanske ditt ”andra jag” från Venus knackar på din dörr. Det var allt jag hade att säga om min planet, tack så hjärtligt mycket för er tid och att ni ville lyssna.

Av: Louise Myrén
Publicerad: 2013-11-11