Ingesund Folkhögskola, en skola med anor

Agnetebergs Herrgård Foto: Tove Birkeland Brandt
Agnetebergs Herrgård Foto: Tove Birkeland Brandt

Ett beslut om att söka bakåt i tiden, för att finna lite historisk fakta om Ingesund Folkhögskola gör att denna berättelse skrivs ned. Den vackra byggnaden hade kallat till mitt inre och här började berättelsen ta form. Vad finns det då att förtälja om denna praktfulla skola, eller dess ursprung?

Skolan satte fart i Agnetebergs Herrgård här i Arvika 1909 och kallades då istället Västra Värmlands Folkhögskola. Senare flyttades skolan vidare till det som idag kallas för Ingesund Folkhögskola, den flyttades över till en byggnad som kallades för kaptensbostaden och året var då 1926 och byggnaden var belägen någon kilometer utanför Arvikas stadskärna. Huset byggdes till och blev så småningom skolans huvudbyggnad.

1932 fick skolan sitt nuvarande namn och den drevs under många år av Värmlands läns landsting, denna regi gick sedan över till Region Värmland år 2007. För att nämna något om skolan i sig och de kurser som finns att ta del av idag så kan jag berätta att Ingesund har en del längre kurser att erbjuda, allmän kurs, musiklinjen college i samarbete med musikhögskolan Ingesund, hantverkslinjen, samt även Ingesundslinjen som omfattar olika musikinriktningar.

I samarbete med Karlstad Universitet så ger skolan också ett s.k. collegeår och naturligtvis så anordnas även en del kortare kurser i detta vackra hus och dess omkringliggande byggnader. Men jag tänker fokusera på den vackra herrgården som till en början härbärgerade skolan, nämligen
herrgården Agneteberg vars huvudbyggnad byggdes 1803 av prosten Erland Lagerlöf. Det Lagerlöfska släktet som vid Erlands död hade suttit som präster i Arvika landsförsamling i över 200 år. Erland levde under åren (1756 – 1827). Hans hustru Agneta Trioli är också den som gav namn åt stadsdelen Agneteberg. Erland Lagerlöfs bror, Daniel Johan Lagerlöf (1737 – 1784) är dessutom farfarsfar till vår folkkäre och prisbelönte, Selma Lagerlöf från Mårbacka.

Väster om Agneteberg Herrgård börjar Edgrengatan sin sträckning norrut, i ca 700 meter. Vid dess början ligger en park som förr kallades för postparken av det enkla skälet att det förr i tiden låg ett postkontor i dess närhet. Axel Hjalmar Edgren, (1813 – 1854), var ägare till Agnetebergs Herrgård och han satt inne med en vacker titel ”possesionat”, ett ålderdomligt uttryck för ”godsherre”. Dennes son, Johan Alexander Edgren (1839-1908), blev baptistpastor i USA och hans andre son vetenskapsmannen och skalden Hjalmar Edgren, (1848-1903) var även organisatör på Göteborgs Högskola och blev senare även rektor. Han var uppvuxen på Agneteberg Herrgård. Hjalmar utvandrade till USA där han deltog i amerikanska inbördeskriget. Han studerade flera olika språk, bland annat sanskrit och franska, vilket senare resulterade i en professortitel vid Nebraska universitet.
Hjalmar var en spännande man som bland annat beskådade striden mellan Monitor och Merrimac på floden Potomac 1862.

Sina sista år tillbringade Edgren ånyo i Sverige och kom att sitta som ledamot i Svenska Akademiens Nobelinstitut i Stockholm. Han levde och dog i Djursholm, men begravdes i Arvika. Hjalmar Edgren var också en produktiv författare och gav ut såväl språkvetenskapliga skrifter som översättningar av både indisk och amerikansk poesi till svenska, samt av svenska författare som han översatte till engelska. Victor Rydberg för att nämna någon i sammanhanget. I hans litterära karriär gav han även ut en reseskildring från Mexico och så gav han ut sina egna diktsamlingar. Hjalmar Edgren belönades med Kungliga Vetenskapsakademiens pris 1903, för sina översättningar av bland annat Alfred Tennysons dikter. Han kom även att vara ledamot, hedersledamot och eller ordförande i en hel massa andra lärda samfund i både USA och Sverige. Han belönades även med titeln hedersdoktor i juridik vid sitt eget universitet i Nebraska. Han utnämndes också till hedersledamot av Värmlands nation i Uppsala samt att han blev krönt till riddare av Nordstjärneorden efter sin död. Man kan väl gott tänka sig att all denna kunskap sitter kvar i väggarna på den anrika herrgårdsbyggnaden, på Agnetebergs Herrgård.

Hjalmar Edgren gifte sig i alla fall i Köpenhamn året 1880 med en kvinna vid namn Anna Marianne(Manne) Steendoorf (1853-1940), dotter till konstnären Christian Steendoorf och Anna Ulrica Öhrström, samt syster till arkitekten Magnus Steendoorf. Paret Edgren fick en son och två döttrar och deras ättlingar lever idag vidare i USA. Också Hjalmar Edgrens äldre bror Alexis Edgren (1839-1908), emigrerade till USA, där han blev professor i teologi och kom att bli starkt aktiv i baptiströrelsen. Alexis Edgren växte även han upp här på Agnetebergs gods dit föräldrarna hade flyttat innan han fyllt två år.
För att även tillskriva oss lite av den historia som vilar över byggnaden där jag och mina studiekamrater läser våra ämnen idag kan jag berätta följande.

Grundaren till skolan som kallades Säffle Folkhögskola var Valdemar Dahlgren och till en början var det trettio elever, trots detta blev inte skolan så långvarig. Precis som idag styrde den ekonomiska aspekten hur det kom att se ut, man fick helt enkelt se sig om efter en ny plats för skolan och det blev Arvika och Agneteberg Herrgård. Efter en tid så kom även Agnetebergs Herrgård att bli alldeles för trångbodd, men eftersom Dahlgren själv ville fortsätta rörelsen och till viss del även för att den kommit att bli en central del i Arvika började man ännu en gång att söka efter en lämplig lokal. Man kom i detta skede att inköpa den huvudbyggnad som idag är stommen på Ingesund Folkhögskola, denna gård som även hade tre intilliggande byggnader. Man köpte kaptensbostaden 1925 och priset var 40000 kr.
Den allra sista ägaren till Ingesunds herrgård var en man vid namn Carl Rhodin och han var titulerad som brukspatron. Man kom att restaurera och bygga till den gamla Herrgården och det var nu skolan fick sitt nuvarande namn efter herrgården Ingesund. Det kom att bli en högt aktad skola, en skola att trivas på och faktum är att även här fick man i sinom tid bygga till för musikskolan vars byggnad färdigställdes 1993.

Grundaren Valdemar Dahlgrens historia slutade 1958, då han avled. Men man minns honom än idag som en ambitiös man, som varit till hjälp för många studieintresserade samt musikbegåvade individer. Hans okuvliga vilja att uträtta det han trodde på, att ge många denna fantastiska möjlighet att uppnå kunskap, helt utan någon själviskhet i åtanken som annars avspeglar det mesta i vårt samhälle idag.

(Källa: www.riksarkivet.se och www.wikipedia.se )

Tove Birkeland Brandt
Publicerad: 2013-12-10