DEBATT: VART ÄR VI PÅ VÄG?

Vi gör som Kristian Luuk i ”På spåret” och frågar oss själva; Vart är vi på väg?

Eller snarare, vart är mänskligheten på väg? På 10 poäng! Vi börjar vår resa på perrongen intill gammal meriterad folkhögskola i Oscars stad uti landskapet där tre jäntor barfota gingo.

   Allt verkar vara frid och fröjd. Inga tankar på omvärlden. Inga ekonomiska aspekter. Bara sig själva att ta hänsyn till. Luften är klar och solen den skiner. Helt problemfritt. Och de trallade vidare, de tre, på sin väg mot Lindane Le. Eller? Kan det vara så enkelt? Kan vår värld, detta jordklot, återgå till det som kallades för ”Edens Lustgård”? Då allting var helt perfekt. Utan defekter, utan manipulering av våra naturresurser?
Jag vet faktiskt inte. Vad tror du?

Idag drivs mänskligheten av girighet baserad på vinster. Den som redan har allt vill oftast ha mer.
Ekonomin som styr vår cykel är den drivande kraften bakom resan mot vår undergång. Ekonomin är det som styr den resterande omvärldens överlevnadsinstinkter. Men går det att ändra på? Kan man ändra på spelreglerna på ett sätt så att det inte bara är ”klöver” som räknas?
Vad är det då som vi måste ta hänsyn till? Det beror på vilka värderingar som vi sätter främst, och vilka handlingar som styr oss, vilka slumpmässiga omständigheter som dyker upp. Vad som är bra och vad som är dåligt, och för vem.
Vi tar ett steg längs den väg vi har att följa. Den väg som vi kommer att kalla för E5. Som styrs av ekonomi, ekologi, estetik, etik och energi.
Kan dessa fem faktorer samarbeta?
I verkligheten spelar dessa fem faktorer ofta ut varandra. Det är antingen eller. Ett givande eller tagande. Men allt som oftast slutar det i rofferi.
Man kliar sig i huvudet och undrar om det verkligen måste vara på det här sättet. Kan man inte bara blanda kortleken och låta oss spela ett solidariskt spel, där alla delar är lika mycket värda?

Nobels ekonomipris för 2013 handlar om människans framtid. Den handlar om hur vi chansar om vår framtid baserat på något som vi inte vet någonting om. Utifrån teorier och framtida behov, som vi tror att vi kan förutse, lägger vi fram en strategi som helt enkelt liknar ett pokerspel. Mesta möjliga vinner.
Men detta är en ohållbar teori.
Vi måste se till att samtliga E:n finns med i vår framtid. Det måste till ett samarbete mellan de olika områdena, och då ett gränsöverskridande sådant.
Men om alla samarbetar, kommer det då att fungera? Vi vet fortfarande ingenting om vår framtid, men vi måste ändå utifrån dessa kunskaper få till ett hållbart samarbete genom att chansa lite. Men vi kommer inte att bara rusa in i framtiden utan att se oss för.

Mänskligheten håller på att manipulera ihjäl vårt jordklot.

De senaste 200 åren har varit revolutionerande. Jorden har genomgått en total ”global makeover”.    Amerikanska forskare har till och med namngivit denna period; Antropocen.
Antropocen räknas från den industriella revolutionens början, strax före 1800-talets ingång, och fram till idag. Den definieras av hur människan genom sina verksamheter påverkar jordens klimat och ekosystem.
Människan är en effektiv varelse. Allt vi gör blir bara bättre och smartare och effektivare. Vi odlar mer. Vi odlar snabbare. Befolkningen ökar. Städerna växer. Men för vem är detta hållbart?
Våra resurser håller på att ta slut. Våra energitillgångar, vårt vatten. Det är inte hållbart.
Så hur ska vi göra?
Måste vi byta livsstil?
Kanske fungerar det för oss västerlänningar, vi som redan har allt. Kanske kan vi vänta med att byta ut den där telefonen, åtminstone till nästa år. Vi måste inte alltid ha det senaste.
Men hur ser det ut i Kina med sina 1,3 miljarder invånare, eller i Indien med sina 1 miljard? Vi har varit där, på vägen upp från fattigdomen, på väg mot ekonomisamhället. Och nu är de på väg, dit vi är idag. Och befolkningen ökar. Och de vill ha det vi har idag.

Efterfrågan på i stort sett allt ökar. Och i mångt och mycket så är det ekonomin som styr.
Vi effektiviserar oss själva till ”armageddon”. Och vi måste få ett stopp på detta. Vi kan inte vänta på naturens egen lösning – det Malthusianska katastrofscenariot – att genom svält och krig reducera mänskligheten till en nivå som naturen själv orkar uppbära.

Om ca 50 år måste vi producera minst 50 % mer av allt, men på samma ytor som idag. Förstår ni? Ett effektivt jordbruk, ger visserligen mer mat, men det ökar också på våra växthusgaser. Vi hamnar utan tvekan i en återvändsgränd. Vi måste få till en ”grön” revolution, och inte bara för att bevara den biologiska mångfalden, utan även för att tillgodose våra framtida energibehov.
Vi måste lägga resurserna på framtiden.
Vi måste se in i framtiden.

Filosofen och besluts- och riskforskaren Nils-Eric Sahlin, menar att beslutsfattarna idag lider av tre allvarliga åkommor. Han säger: ”De är enögda, de är närsynta och de lider av allvarliga brytningsfel.”
”Enögdheten” visar sig i att man är en hejjare på att söka information, rätt eller fel, som stöder de gissningar man har om hur världen ser ut. Gissningar som i sin tur bygger på värderingar om hur världen borde se ut. Och man vill inte se de fakta som talar emot. För man vill inte tro på dessa. Men att få en föreställning bekräftad känns ju alltid helt ok, men att ändra på sig är inte lika lustfyllt.
Så man fattar helt enkelt nya beslut som är grundade på värderingar och spekulationer om vår framtid, som i mångt och mycket är byggda på känslor. Känslor som man försöker bekräfta genom ett enögt sökande efter fakta som kan bekräfta känslan.
”Närsyntheten” gör oss bekväma. Vi letar bara efter fakta som ligger inom synhåll och i lättillgängliga källor. Det skulle annars ta för mycket tid i anspråk. Så trots att det finns en uppsjö av fakta och information, väljer bekvämligheten alltid den lättaste vägen.
Till saken hör även att man alltid är övertygade om att de egna åsikterna och ståndpunkterna alltid är de rätta. Varför gå över ån efter vatten? Ju mer övertygad man är om den egna hypotesen desto mer övertygande är man för andra. Det här ”brytningsfelet” innebär att vi inte alltid tar in alla de nödvändiga fakta som behövs. Och därför försöker vi att skapa framtiden och livet utifrån gissningar.
Vi tror oss veta hur det kommer att bli och därför lägger vi livet till rätta, i ett mönster efter vad vi tror är till nytta för oss eller om vad som är farligt för oss.
Vi vet att det finns risker med allt, och i allt vi gör. T.ex. i kärnkraften, eller att åka motorcykel, för man vet ju aldrig vad som kan hända, men vi gör det ändå.

Så hur lyder då receptet?
Vi måste ändra riktning. Vi måste stoppa den negativa miljöbelastningen. Vi måste titta längre bort. Vi måste tänka ekologiskt. Få balans i naturen. Se allt genom en estetisk blick. Tänka etiskt. Ta till vara på vind och sol. Till ett pris som mänskligheten har råd med. Och alla måste vara med.

Bild: Död mans hand

Under vecka 7 kommer fem lärare på Ingesunds Folkhögskola att presentera vår E5-väg i form av en spelteori med en kortleks alla färger. Där ekonomin är klöver, ekologin är spader, estetiken är ruter, energin är hjärter och till sist som en joker kommer etiken.

Undertecknads spelteori: Har man ekonomi och energi kan man styra världen. Eller? För vem vill ha ”The Bitch” (spader dam) i Hjärter, och vad göra med Jokrar? Slänga bort och säga att dem ”finns i sjön”. Kanske måste man hålla färgen och inte visa sitt riktiga pokerfejs när man klättrar på sin stege.
Vi får se vad det bär av.

2 poäng: En biologisk mångfald är ekonomi nog för oss alla!

Av Ståle Brandt
Publicerad: 2014-02-07