DEBATT: SOPHANTERING OCH NEDSKRÄPNING

Återvinning, container, skräp

Vad kan man kasta i sin vanliga soppåse?

Klart att matrester går att kompostera om man har den möjligheten, men bor man i lägenhet så går nog dessa matavfall rakt ned i den vanliga soppåsen och det är helt ok.

Så hur ser det normalt ut, om du har intresse för sopsortering, eller vill bidra för att spara miljön och återvinna.

Detta går i vår vanliga soppåse(exempel på sådant som kan kastas i kassen under diskbänken)

* Tops, tamponger och bindor

* Blöjor, våtservetter, tvättlappar, näsdukar

* Gamla leksaker(om de inte innehåller batterier eller elektronik)

* Diskborstar, tandborstar

* Dammsugarpåsar

* Kuvert, brev

* Trasigt porslin i små mängder(ett fat, en skål etc.)

* Cd skivor och dess fodral

* Kattsand, snus och cigaretter

* Pennor

* Trasiga kläder, nylonstrumpor mm

På återvinningsstationerna möts man av olika containrar där vi erbjuds att kasta sorterade saker.

* Glas, ofärgat

* Glas, färgat

* Plastförpackningar

* Pappersförpackningar

* Tidningar

* Metallförpackningar

* Små batterier

På kommunernas hemsidor får man oftast information om vart dessa stationer ligger belägna. Men under de senaste dagarnas temadagar om miljö har man sett även andra särt att återvinna bortkastade saker på. En del kanske helt oansenliga saker som ett kolapapper, kan man producera nya saker av i sitt hem.

I Sverige är vi faktiskt ganska bra på att återvinna, men problemet ligger ofta i att veta vilka förpackningar som skall gå vart i hanteringen.

Glödlampor, hur är det med dem?

Varför finns det inga separata containrar för dessa på återvinningsstationerna?

Batterier eller däck för den delen, vart gör man av bilens gamla däck?

Visste DU att man har rätt att åka till en säljare av däck och där lämna in sina gamla däck?

Jag tänker ställa ännu en fråga på de andra. Vad är det värsta skräpet av dem alla?

Fimpen, jo det är sant. Den är förvisso liten men mycket farlig, och faktum är att cirka 1 miljarder fimpar hamnar på våra gator och torg per år i Sverige.

Ser man på hela världen så är siffran bortemot 4500 miljarder och år.

Så varför är då denna lilla tingest en sådan bov?

Cigarettfimpar är gjorda av cellulosaacetat, vilket är en sorts plast. Tanken är att en viss del farliga ämnen skall filtreras och hamna i den istället för i rökarens lungor. Men dessa ämnen(bland annat kadmium som normalt finns i batterier), hamnar väldigt ofta i vår natur istället.

Visste du att 58% av stadsmiljöernas skräp kommer från tobaksrelaterade produkter?

* Cigarettpapper, fimpar, celofanpapper

Ännu en fråga som egentligen har med lagen att göra(miljöbalken).

Vet du om att du som individ har ett enskilt ansvar för din fimp?

Att om du väljer att vara oetisk och kasta den på marken, egentligen gör dig skyldig till ett lagbrott?

Nedskräpning har konsekvenser något vi tyvärr aldrig kommer undan. Dessa konsekvenser kan vara både miljömässiga, ekonomiska men också sociala.

Det tragiska är att skräp både skadar och dödar. Förutom att det dessutom förstör den estetiska bilden i vår omgivning, så är den också rent livsfarlig.

Jag skall förklara!

Sjöfåglar är en grupp som drabbas hårt, de ser saker flyta på vattenytan och kopplar detta till mat. De dyker, snappar upp det och sväljer. Men det de svalt var plast och med tiden fylls deras magar upp av detta ämne till följd att fågeln svälter ihjäl.

Du kanske har en fyrfota vän, en hund med vilken du tar en kvällspromenad. Under promenaden trampar denne på glas och skär upp sina trampdynor.

Många är också de kor som drabbats svårt när de genom sitt betande eller via hö fått i sig skarpa föremål som slängts i naturen, vilket lett till att en mängd kor faktiskt har dött genom att de förblött.

Vi kan konstatera att de otäcka med nedskräpning, leder till mera nedskräpning. Man bryr sig inte det är ju redan så skitigt, men har ni tänkt på att detta faktiskt leder till otrygghet i vårt samhälle.

Skräpiga platser känns otrygga. Man ska heller inte glömma bort den ekonomiska biten i det här. Nedskräpning innebär ofantliga kostnader för samhället såväl gällande det ekonomiska som

genom energiresurser. Städinsatser måste sättas in för att rensa upp, för hur skulle vi annars kunna vara attraktiva nog att locka turister.

Vem vill gå till en butik och handla där man möts av sopberg framför entrédörren?

Plast då det är ett riktigt sattyg som vi nog borde använda oss av med en större eftertanke.

Behöver vi den verkligen?

Den tar hundratals för att inte säga tusentals år på sig att bryta ned om den nu någonsin bryts ned helt. Här tvistar de lärde.

Det riktigt tragiska med plast är ju att de innehåller miljögifter som de dessutom avger till sin omgivning om än i små doser. Men små bäckar små, det är ju trots allt konsekvenser med det här som vi tyvärr inte vet så mycket om just nu och hela tiden tillsätts nya kemikalier i takt med att andra förbjuds.

Haven fylls med skräp, luften förorenas, maten proppas med onyttiga tillsatser, faktum är att jag kan påtala nackdelar i en oändlighet.

Men vad kan vi då göra för att bromsa upp den utveckling som sker i nuet, effekterna av det?

Vi kan låta bli att kasta saker i naturen. Vi kan idka byteshandel, återanvända saker i största möjliga mån. Återvinna, vilket kräver mycket små resurser av oss i våra hem.

Detta betyder att vi alla med mycket små medel kan genom ändrade konsumtionsvanor, tänka på vad tex. vi äter och dricker, vad vi köper och förbrukar, kan slå ett stort slag för miljön såväl för vår egen del som för kommande generationers framtid.

Min slutplädering, blir att det här är ett projekt som är i full gång i mitt eget hem.Dock väcktes även för mig många nya frågor genom Ingesund Folkhögskolas temadagar om miljö.

Man önskar att alla skolor i hela världen avsatte några dagar om året för att väcka upp debatt och diskussion om framtida vanor hos sina elever. Det är ju faktiskt ett ämne som rör allt levande i allra högsta grad.

Tove Birkeland Brandt