REPORTAGE: EN KVINNLIG SVENSK MODESKAPARE

Det är tänkt att bli en artikelserie där jag lyfter upp olika svenska näringsidkare eller förebilder som banat väg inom olika områden i Sverige.
Att uppmärksamma och ta reda på hur vi hamnat där vi är idag och som jag hoppas skall bjuda på några intressanta inslag.

Året är 1840, då denna lilla ficka kommer till världen och hon kom sedan att leva fram till 1919.
Hon blev en del i vår Svenska historia, en pionjär som banade väg för andra. Hennes namn var Augusta Lundin, dotter till en skräddare i Kristianstad vilket man väl kan tycka var hennes lycka men det kommer jag till. Hon gick i lära hos sin far och tog sedermera efter sin fars yrkesval, nål och tråd blev hennes rikedom.

Hon var en pionjär inom modebranschen och 1863 flyttade hon till Stockholm för att där arbeta i en hatthandel och senare även på ett klädvaruhus.
1867, öppnar hon upp dörrarna till en egen syateljé, vilken senare kommer att bli till ett exklusivt modehus.
Augusta genomförde årligen resor till några av Paris finare modehus, för att där skåda det senaste samt för att köpa in moderiktiga tyger, bårder och såklart även modeller.
I Sverige banade hon väg, en riktig pionjär inom sitt område. Hon var mycket duktig på att rationalisera upp sömmerskornas arbete. Varje sömmerska tilldelades en specifik del av plaggen som syddes upp.

Augusta Lundin var Sveriges internationellt kända kläddesigner.
Hon engagerade sig även i en förening som vände sig emot användandet av snörliv, turtyrer, tunga kjolliv och snörpande strumpeband. Helt enkelt sådant som inte fanns hälsosamt för kvinnokroppen. Augusta tog som en egen mission, att skapa och utarbeta klädesplagg som var mjukare. Dessa kallades reformdräkter och är förebilden för föreningen ”Svenska Dräktreformföreningen”.

Augusta hade även en halvsyster som kom att visa sina framfötter i svensk historia då hon lade grunden till den moderna syslöjdsundervisningen i Sverige.
Hulda Lundin (1847-1921), också verksam i Stockholm där hon jobbade som lärarinna och även hjälpte till i systerns ateljé, efter sina arbetspass.

Augustas motto lär ha varit, ”att man kan det man vill”. Enligt historien var hon en mycket uppskattad arbetsgivare, mån om sina sömmerskor. Allt arbete som utfördes i ateljén gjordes för hand eftersom symaskiner inte fanns att tillgå vid tiden för denna attraktion.
Symaskinens framtåg kom först 1790 genom en man som hette Thomas Saint, då han skapade den allra första fungerande maskinen.
Maskinen var helt gjord i trä och var avsedd för sömnad av skor(kedjestygn), och gick således inte att använda till uppsömnad av skira klänningar. Man fick faktiskt vänta fram till 1856, innan den allra första symaskinen för hemmabruk kom då konstruerad av Isac Merrit Singer.

Det dröjde inte lång tid innan Augusta etablerade sitt företag bland societen, där hon anlitades att sy upp vackra kreationer till kända personer t.ex. änkedrottningen Josefina och drottning Sofia men också vår mycket kända och älskade författarinna Selma Lagerlöf.

Augusta var mycket mån om sitt företag och om sina sömmerskor och år 1890 genomförde hon en med två timmar förkortad arbetstid, 9 fm – 7 e m, något hon också skulle varit helt ensam om inom sin bransch.
Självfallet rådde det en hel del övertidstimmar då man var tvungen att klara av att leverera kläderna inom en deadline inför vissa event och tillställningar.

Hos Augusta fick sömmerskorna god lön och det serverades även ett mål mat om dagen i en matsal, sömmerskorna fick också inbjudningar för att närvara vid olika banketter. Något som också stack ut vid tiden var att Augusta aldrig realiserade ut några plagg som gått ur modet, de skänktes istället till hennes sömmerskor som efter eget behag kunde sy om dem till sig själva.
Augustas modehus blev känt för att vara förstklassigt och att vara ett ställe där köparen gavs gedigen lyx. Företaget riktade in sig på aftontoaletter och såklart vackra representationskläder.

På Mårbacka i Sunne i det vackra Värmland kan man skåda en av dessa klänningar som sytts upp för hand av dessa sömmerskor. När Selma Lagerlöf 1909 skulle äras med Nobels litteraturpris, lät hon sy upp en silvergrå sidenklänning med brokad från Augustas modehus i Stockholm. Selma skall trots sitt ointresse för kläder haft tillfälle att gästa modehuset vid tre tillfällen för att färdigställa sin klänning.
Den exklusiva klänningen som sedan bars vid banketten i Stockholm där hon ärades med sitt pris. Hon sydde även upp ytterligare några andra klänningar från den samma, bland annat till sitt 25 års jubileum och till sitt 70-års firande, samt till sin 80-års dag.

Augusta fortsatte verka inom modebranschen praktiskt taget fram till sin död, i magnifika lokaler belägna vid Brunkebergstorg och vid sin död hade hon slutligen lyckats skapa en arbetsplats som inhyste 175 sömmerskor och 4 damskräddare.

Vad var då anledningen till att Augusta Lundin blev Sveriges första modeskapare?

Hon vågade satsa i denna storhetstid innan sekelskiftet, litade på sin förmåga och hade viljan att göra någonting storslaget. Hon var en entreprenör, med huvud för affärer.
En kvinna som stod för couture, ett skräddat mode som till sist slogs ut av de nya klädkedjornas massproduktion, vilket också drabbade Augustas modehus 1939, då det återgick till att bli en mindre syateljé ”Maison Augusta”. Tyvärr lades även denna ned efter ett par år.

Idag är couture åter på intågande, ännu en gång strävar man efter att arbeta öga mot öga med sina kunder och syr upp åter igen upp måttbeställda garderober.
Kanske är det ett led i att vilja dra ned på konsumtionen och det slit och släng som massproduktionen skapat. Kanske vill man känna stolthetens vingslag genom att återinföra modevärldens kvalitetsstämpel, som fallerat lite under åren som gått.
Fara tillbaka i tiden till en era där Augusta Lundin banade väg för modet i Sverige.

En litet kuriosa inslag innan jag knyter samman klädsäcken, för att på något sätt visa hur viktig Augusta Lundin var under den här tiden:

Oscar II var alltid noga med att ge sina hovdamer en julklapp och denna julklapp gavs alltid
I form av en klänning ifrån ”mamsell Augusta”, kreationerna klädda på huvudlösa provdockor bars på julaftonen från Brunkebergstorg till Slottet, för att där ställas upp innan de gavs bort till dessa kvinnor.
Augusta drev också ett modemagasin vid tiden för sitt modehus, men jag har tyvärr inte funnit namnet på detta magasin, men känner ändå att det är värt att nämna denna prestation.

Tove Birkeland Brandt