REPORTAGE: HANNAS REVANSCH

En fattig flicka från Årnäs i Ångermanland kom att auktioneras bort på en fattigauktion. Hon var då nio år gammal.
Hennes namn var Hanna Lindmark (1860-1931), en liten flicka med stora drömmar om att bli missionär. Hon kom redan i tidig ålder att bli frälst. Drömmen om en utbildning fick hon dock lägga på hyllan på grund av ekonomin, istället arbetade hon som hushållerska. Hon visade sig besitta stor talang både som restauratör och med att organisera saker.
Som hushållerska var hon galant och hennes matlagningskonst kom att leda fram till att hon vid 42 års ålder startade en egen servering. Hanna kom också att utbilda unga flickor i matlagning.

Hon gifte sig med Axel som ofta gästade hennes restaurang och tillsammans kom de att flytta till Norrköping.
Året 1906 skulle en stor industriutställning hållas där och paret ville satsa på en servering på orten då de förstod att efterfrågan av serveringsställen skulle komma att bli stor.
De kom att starta en skola för matlagning vilken kallades ”Margaretaskolan”. Utöver skolan så anlade de en butik i samband med skolan där de började sälja färdigrätter. Skolan växte fram på fler orter i Sverige och naturligtvis var man noggrann med att hålla skolorna alkoholfria.
Makarna arbeta bra samman och de var framgångsrika på det affärsmässiga planet.

Hanna Lindmark testamenterade bort nästan hela sin kvarlåtenskap till olika missionssällskap. Dessvärre var ledningen för dessa inte seriösa och i andra hänseenden inte alls kapabla att sköta arvet. Man fuskade med den ekonomiska redovisningen och man förskingrade pengar, vilket ledde till att man 1977 tvingades stänga dörrarna till den allra sista Margaretaskolan och med det gick företaget i graven.

Men om man nu tittar tillbaka på Hanna Lindmark och hennes livshistoria, måste man se det som en solskenshistoria. Ett fattigt flickebarn som auktioneras bort då föräldrarna inte har råd att ta hand om det, jobbar som piga men lyckas ändå vända allt och uträtta stordåd.
Faktum var att Hanna blev en av Sveriges riktigt framgångsrika entreprenörer under början av 1900-talet. Hon kom också att få motta en förtjänstmedalj 1929.

Det finns också en bok skriven om Hanna och hennes verksamhet som heter: Frälst, Förmögen,Förskingrad
ISBN: 9789100121310, om någon vill fortsätta läsa om henne.

Genom Margaretaskolorna kom tusentals unga kvinnor att lära sig laga husmanskost och festmiddagar. Allt som lagades i skolorna såldes sedan som dagens take-away i de intilligande butikerna.
Man kan ju förstå att affärsidén var mycket inkomstbringande, då man höll nere med lönekostnader då det handlade om utbildning, kvinnorna betalade ju själva för sin utbildning. Allt som lagades såldes vidare i butikerna så svinn existerade inte.

Hannas mamma dog då hon fyllt nio år och pappan som då blev ensam med de fyra barnen, hade ingen möjlighet att ta hand om dem så därför kom de alla att bli fosterbarn.
Själv kom Hanna att föda tre barn, men yngsta sonen kom att dö i TBC då han endast var 12 år gammal.
Att Hanna startade de här skolorna och lyckades så bra var väl kanske just revanschlusten på fattigdomen och den skam hon kände redan i tidig ålder. Det blev ett inre tvång att lyckas.

Då maken Axel gick bort i Juli 1935, tvingades Hanna ta över hela ansvaret för ekonomin och skolorna, slotten och driften av gårdsbruken. När hon inte längre bromsades av Axels försiktighet planerade hon att utöka Margaretaskolorna. I sin iver skrev hon om testamentet så att hennes tillgångar skulle delas lika mellan de fyra missionsförbunden. Genom detta kom hennes barn oscar och Aimée att bli helt arvslösa.
Sex år senare orkar inte Hanna med mer arbete utan hon dör orkeslös och förvirrad, dock hade hon arbetat till endast någon vecka innan sin bortgång.

Hur det slutligen gick med hennes Imperium det har vi ju tagit del av och direktören som stod bakom den ekonomiska ruinen lär aldrig ha blivit straffad trots sin förskingring. Han avgick i tysthet från sin post på grund av hälsoskäl som det så vackert kallades. Tyvärr hade hans svindel då redan lagt Margaretaskolorna i en ruin.
Att historien tystades ned berodde egentligen inte på historien om hur han förskingrade pengar utan var mer ett skäl att dölja direktörens dubbelliv och hans homosexuella kontakter.
Trots att han var gift och hade egna barn, brukade han ta med sig unga pojkar till Margaretaskolan för övernattning och en bit mat. Självklart var denna betalning ett medel för honom att nå fram till egen tillfredställelse och med den känslan körde han till sist Hannas imperium i graven.

Tove Birkeland Brandt
Publicerad 2014-03-01