INGESUND: DET TYSTA RUMMET

Collage rörelseövning

En härlig och tyst teater där Lovisa Andersson, Elin Zampieri, Erik Isaksson och Viktor Larsson efter 15 minuters träning visade upp en tyst dramateater med Viveka som uppläsare av texten det tysta rummet.
Vi tar del av en händelse utan att veta bakgrunder, kastats in i händelsernas centrum för att själva få ta del av och känna möjligheten att tolka och trollbindas.

En kvinna väntar, utmanar ödet känns det som, utifrån mina egna fantasier kan jag ge dramat ord. Det är tystheten som råder och jag kan känna ilskan vibrera i rummet. Fria tolkningar utifrån det ögat tolkar.

Ytterligare en scen spelas upp, vi byter rum. Man får känsla av otålighet och att hon spelar sårad, försmådd och är arg. Någon är ovänner och har svårt att lösa konflikten. Faktum är att tolkningarna på dramat är lika många som åskådarna. Till vår kännedom fick vi ändå veta då vi tolkat klart att man spelade en äldre man och hans dotter. Frustrationen kom sig av att mannen inte längre kunde klara sig själv, känsla av oduglighet hade tagit överhanden och dottern kände sig försmådd och inte alls uppskattad på det sätt som borde ha gjort.

Det var en mycket uppskattad stund där vi tog intrycken med oss för att tolka dem om och om igen, återskapa och känna känslan de förmedlade till oss och ta tillvara på den konst som dessa tysta rum gav oss som åskådare. Betraktare i centrum av en händelse. Vi tackar för att vi fick ta del.

Tove Birkeland Brandt
Publicerad 2014-04-08