DEBATT: Arvikas kommunpolitiker svarar på EU-valsfrågor

Under tisdagen den 29 april fick Ingesunds Folkhögskola besök av speciellt inbjudna representanter från de nu sittande partierna ur Arvika kommunfullmäktige. Detta för en frågestund inför EU-valet den 25 maj 2014, i ett försök att bidra till en ökning av både intresset och valdeltagandet.
Skolans elever fick inför mötet förbereda ett antal olika frågor rörande Arvika kommun och EU.
Blev skolans elever klokare av de svar som lämnades av Arvikas politiker? Eller svarade de som brukligt?

De inbjudna representanterna för Arvikas kommunfullmäktige var Sten Fransson (S), Per Larsson (MP), Mona Smedman (C), Gösta Frödin (FP) och Jan Wettmark (M).
Övriga partier, V och KD, tackade nej på inbjudan av tidsmässiga skäl och SD, som har två outnyttjade platser i kommunfullmäktige, var inte tillfrågade i avsaknad av representanter.

Varför ska man bry sig om att rösta i EU-valet?

Under den första timmen delades eleverna in i olika grupper, fem stycken, för att få information om varför vi ska gå och rösta den 25 maj. Var och en av de inbjudna gästerna fick på sitt eget vis förklara för oss vad demokratin i Europa betyder för oss. De fick bli demokratiambassadörer för en dag och svara utifrån att vara folkvalda kommunalpolitiker över partigränserna.
EU-parlamentet har fått större makt, och det är allas vår rättighet att försöka påverka det som händer inom EU. Detta kan vi bara göra om vi utnyttjar våra rättigheter som EU-medborgare, genom att rösta fram ett nytt EU-parlament.
I en demokrati har alla medborgare själva egna tankar och åsikter som kan lyftas fram genom våra folkvalda representanter. Samhället som sådant är i ständig förändring och man har nu chansen till att påverka genom sitt eget valdeltagande. Alla människors värde är i en demokratisk anda likvärdiga och just därför är din röst ett verktyg som kan påverka det demokratiska Europas utveckling.
Man behöver bara lita på sin egen magkänsla, eftersom det finns flera olika partier att lägga sin röst på. Känna efter vilka värderingar man har och sedan lägga sin röst på det parti som ligger närmast ens egna åsikter.
Man lägger helt enkelt sin röst på ett parti ur det svenska politiska systemet. Men på ett sätt blir det inte som att rösta till riksdagsvalet, för inom EU ingår varje parti i en större parlamentarisk grupp i EU-parlamentet. Det finns ett antal grupperingar som samlar partier med lika eller ungefärligt lika åsikter, från samtliga av de 28 medlemsländerna.
Dessa grupperingar kommer att jobba utifrån olika valplattformar, sakfrågor, beroende på gruppering. Dessa valplattformar är grundpelarna för att grupperingarna inom samma ideologi ska kunna utföra samma valarbete oavsett vilket land man kommer ifrån.
Parlamentet i sig består av 751 platser. Sverige har 20 av dessa platser. Det är dessa 20 platser som vi ska välja representanter till.

Vill man vara med att påverka detta måste man gå och rösta den 25 maj.

Hur jobbar man i EU?

Det finns en kommission som består av en representant från varje medlemsland. Denna instans jobbar genom något som kallas för ”Grönboken”. Det är helt enkelt en förfrågan från kommissionen till olika nationella instanser, som genom ett samrådsdokument tar in svar och förslag i början av förfarandet av ett nytt lagstiftningsförslag. Kommissionen hämtar in alltså in yttranden och förslag på ändringar från berörda parter och nationella parlament för det aktuella området för att kunna utarbeta ett nytt lagförslag. Man gör alltid en konsekvensbedömning i alla ärenden, utifrån samtliga förslag, gällande den ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekten innan man presenterar ett nytt lagförslag.
Efter detta går lagförslaget på remiss till parlamentet för omröstning.
Men efter en omröstning, om förslaget har fått gehör, måste det skickas vidare till ministerrådet, vars representanter i sin tur tar frågan vidare till respektive nationella parlament.
Så för att ett lagförslag ska gå igenom krävs det att tre instanser är eniga i frågan.

Bild: Ståle Brandt

Och dagens frågor då?

Efter en halvtimmes mingel och fika, var det dags för paneldebatt i skolans aula och de frågor som eleverna hade sammanställt till våra kommunpolitiker.
Panelen fick varsin fråga att besvara, var efter de andra deltagarna fick tillfälle att göra inlägg, allt efter en noga tidssatt regelplan.
Lissbritt Aurvind Norman, projektledare på Ingesunds Folkhögskola, var debattledare och biträdande rektor Lennart Olsson hade koll på tiden.

Och debatten inleddes som sig bör med ett kulturellt inslag av Ingesundslinjen Ensemble Grund som framförde en ”begravningspolka” från Gotland.

Fråga 1 tilldelades Mona Smedman (C) och löd: Hur påverkar EU skolmaten, kan skolor t.ex. välja att upphandla lokalproducerad mat?
Mona Smedman berättade att man inom EU nu hade lagt fram och även spikat om nya upphandlingsregler för samtliga medlemsländer, som väntas vara fullt genomförd inom två år. Detta innebär att det bli både lättare och viktigare för alla parter att använda sig av närproducerad mat. Lagen underlättar även för att kunna dela upp upphandlingarna hos fler än en producent.

Fråga 3 tilldelades Per Larsson (MP) och löd: Varför är det så svårt att starta lokala slakterier, har det med EU att göra, går det att underlätta?
Per Larsson menade på att mycket av slakterinäringen styrs av hårda regler och strama ekonomiska ramar. I och med detta så blir det svårare för lokala gårdsslakterier eller lokala slakterier att bli lönsamma. Sen finns det en aspekt i att marknaden domineras av större slakterier som konkurerar ut de som ändå vill försöka.
Gösta Frödin (FP) menade på att det också fanns ett samband med att vi i Sverige alltid, och av tradition, har haft hårdare regler gällande djurhållning och hygien, vilket har medfört stora kostnader som inte har belagts slakterierna inom andra delar av EU.
Jan Wettmark (M) menade även på att det svenska köttet är för dyrt jämfört med det som importeras. Och en normalfamilj handlar utifrån plånboken och kan inte tvingas till att köpa svenska produkter. Men om vi vill ha svenskt, så måste vi köpa svenskt.

Fråga 4 tilldelades Jan Wettmark (M) och löd: Hur mycket betalar Arvika till EU och vad får Arvika i stöd från EU?
Han berättade att Arvika kommun inte betalar något till EU, men att staten däremot betalar ungefär 30 miljarder kr/år. I ett räkneexempel som han presenterade blir det ungefär 100 000 kr/kommun i Sverige.
Men Arvika har istället, utöver detta betalat in ca 150 000 kr/år till en organisation som kallas för ”West Sweden”. Denna organisation har i sin tur hjälpt Arvika kommun med projektidéer och ansökningar om EU-bidrag, vilket i sin tur har genererat utbetalningar från EU:s kassa med miljontals kronor.
Sten Fransson (S) inflikade här att Arvika kommun mottar ca 500 000 kr/år i EU-bidrag bara för att skolbarnen i kommunens samtliga skolor ska få så självklara saker som smör och mjölk i skolan varje dag.
(Redaktionens anmärkning: Enligt sidan westsweden.se har organisationen begärts i likviditet fr.o.m. 1 april 2014, efter mer än 20 års arbete inom EU:s område.)

Fråga 5 gick till Gösta Frödin (FP) och löd: Hur påverkar EU Arvika kommun och hur påverkar Arvika kommun EU?
Gösta Frödin berättade att upp till 60-70 % av alla beslut som tas i kommunfullmäktige påverkas och berörs i allra högsta grad av beslut som tas i EU och av dess regelverk. Och Arvika kommun påverkar EU indirekt via de projekt som genomförs inom Arvika och som delvis betalas via EU-bidrag. Men dess medborgare kan visst påverka mycket bara genom att rösta till EU-parlamentet.
Mona Smedman (C) berättar att EU:s regelverk påverkar upphandlingen av maten till barn och äldreomsorg inom kommunen. EU påverkar även utformningen av landsbygden, dit Arvika hör, samt föreningsliv och rovdjurstammens storlek.
Sten Fransson (S) påpekade att vi faktiskt är med och faktiskt har varit med och påverkat beslut om regler via de så kallade ”Gröna böckerna” som EU-kommissionen använder sig av.

Fråga 6 tilldelades slutligen till Sten Fransson (S) och löd: Hur påverkas Arvika kommun av EU:s vattendirektiv?
Sten Fransson berättade att alla medborgare inom EU påverkas i allra högsta grad av EU:s vattendirektiv. Och Arvika är inget undantag. EU:s vattendirektiv handlar helt enkelt om hur vi ska ha dricksvatten i framtiden, och just detta gäller oss alla. Detta påverkar allt vatten från nederbörd till hav. Vi måste skydda allt ytvatten och motverka all negativ miljöpåverkan. Och något som är aktuellt för just Arvika är de återkommande översvämningarna, och att förebygga detsamma samt att se till att vi har ett väl fungerande avloppssystem.
Han berättar vidare att detta även berör samtliga vattenkraftverk inom kommunen och att man måste se till så att dessa inte påverkar miljön alltför mycket.
Gösta Frödin (FP) inflikar med att det helt enkelt handlar om att ta ansvar för vattnet och att alla EU-länder ska ha ett rent, säkert och tryggt dricksvatten i framtiden.
Jan Wettmark (M) berättar om två större projekt som pågår i detta nu inom kommunen inom ramen för just vattendirektivet: Det ena är det nya vattenverket i Rackstad och det andra är det nya vatten och avloppssystemet i V Sund, allt med en sammanlagd kostnad på ca 120 miljoner kronor som även delfinansieras med EU-pengar.

Fråga 2 undrar ni då säkert om. Den utgick då det inte fanns någon representant att delge den till.

De avslutande fria frågorna

Efter den planerade debatten kom en stund med fria frågor från elever och lärarstab.
En aktuell fråga var den om förnyelsebar energi. Samtliga partier var i stort sett överense om att målet är att övergå till förnyelsebar energi, där endast tidsaspekten skiljde partierna åt.
Arvika är en föregångare bland kommunerna i Sverige. Vi har målet att ha den största solenergiparken i landet och redan nu producerar kommunen mer energi än vad den själv gör av med. Detta bådar gott inför framtiden.
Men målet inom EU är att all energi uteslutande, till 100 %, ska komma från förnyelsebar energi i framtiden. Bara tidsaspekten är något osäker.

En märklig aspekt på hela frågestunden var att ingen utom (S) visste exakt vilken partigrupp de tillhörde inom EU-parlamentet. Vi fick höra många bokstavskombinationer, men många var helt osäkra på vad de stod för.
Men ur denna strukturerade röra var i stort alla partier ense i sakfrågorna rörande just EU och Arvikas roll, och man ville mana alla att ta tillfället i akt att försöka påverka vår framtid genom att utnyttja sin rösträtt den 25 maj 2014.

Gå och rösta!

Reportage: Ståle Brandt & Tove Birkeland Brandt
Foto: Ståle Brandt
Piblicerad: 2014-05-01