Reportage: SMF (Studiemotiverande Folkhögskolekurs)

foto: Louise Myrén
Fr.v. Dennis, Kine, Robin, Eva

Intervju med Eva.

Jag frågade Eva vad SMF är, hon svarade ett det är en kurs som anordnas mellan Ingesund och arbetsförmedlingen. SMF finns även över hela landet.
Kursen är på tolv veckor och syftet är att motivera ungdomar som inte har betyg från gymnasiet till att få en gymnasiebehörighet.

På SMF får deltagarna göra lite allt möjligt, berättar Eva. Hon tillägger att ingen kurs är den andra lik, det beror helt på vilka det är som kommer. Tillsammans med henne får deltagarna prova att skriva olika saker, även om de tror att man inte kan.
Ifrån början hette kursen uga och blev sedan SMF 2011, tror Eva.

De som jobbar med SMF är Eva, Viveka Stigzelius, Lennart Lagervall, Dan Wahlström och kursens linjeledare Helen Andersson.
Jag frågade Eva hur länge hon har jobbat med SMF, hon svarade att hon jobbat med det sedan det startade. Hon tillägger även att hon jobbade med uga och jobbat med andra utbildningar före det, men med SMF har hon jobbat i två år.
Eva rekommenderar SMF till de som vill börja studera men inte vet hur, hon säger att de har fått bra resultat av de som gått kursen (bl.a jag själv).
Eva tycker det roligaste med att jobba med kursen är att få träffa alla trevliga människor, och när man ser att det går bra för de som gick kursen som sökt in till allmänna linjen.

Jag undrade om vad hon tycker är viktigast med att motivera unga människor till att fortsätta sina studier. Eva svarade att hon tycker det är viktigast med att människor får tillbaka självförtroende, så att de kommer in på banan igen oavsett om de kommer in på en skola eller får ett jobb.
Hon säger att det är viktigt att skapa trygghet så att de inte känner sig mindre värd än någon annan, hon säger att då kan man göra vad som helst.
Eva tycker att SMF fungerar bra till att motivera människor till att fortsätta studera även när kursen är slut. Hon lägger även till att de har väldigt hög frekvens och att många procent av de som gått på SMF har sökt vidare.

Jag undrade om Eva tyckte att miljön där SMF håller till är bra eller om det fanns någonting hon ville ändra på. Hon tycker det är bra på åsen, men tycker även att de blir isolerade från den övriga skolan som en negativ sak.
Därför tycker hon det är viktigt att deltagarna får vara med på tisdagseftermiddagen, men annars så säger hon att det är bra på åsen.

Som en sista fråga undrade jag om det påverkar deltagare med de höga priserna för period och reskassa på bussarna till att sluta för att de inte har råd med busskort.
Eva svarade att deltagarna på SMF får busskort av dem så att det inte ska påverka deltagarna, hon lägger sedan till att det annars inte skulle komma så många för att de inte skulle ha råd att åka till skolan.

När jag pratat färdigt med Eva gick jag ut och satte mig med några av deltagarna, var av 4 ställde upp på intervju det var Dennis, Robin, Kine den fjärde ville vara anonym och jag sa att det var helt okej.

Jag undrade vad som fick dem att börja på SMF.
Dennis svarade att han ville komma in till skolan i höst, Robin sa att han villa samma sak och det gjorde även Kine, medan den fjärde sa att det var arbetsförmedlingen som planerade personen där.

Jag ville veta vad de känner för skolan, Dennis svarade att det känns bra men att han egentligen vill ha ett vanligt jobb. Robin och Kine tycker båda att den ganska bra, och den fjärde vill bara bli färdig och få den överstökad.
Om de trivs på ingesund var en annan fråga.
Dennis tycker att det är skönt att ha ett ställe att gå till, Robin trivs och tycker det finns trevliga människor. Kine trivs mest på grund av gruppen och den fjärde tycker det är snälla lärare och en fin miljö

Alla sa att dagarna är olika beroende på vem de har vilka dagar.
De flesta av deltagarna sa att det de gillar mest med SMF är gruppen och människorna, men även att man får testa olika saker och att man inte läser så mycket.
Jag frågade deltagarna om de kommer fortsätta studera eller om de kommer söka jobb, Dennis och Robin svarade att de ska fortsätta studera här om de kommer in. Kine svarade att även hon ska studera men också jobba på helgerna, och den fjärde tänkte söka till ANC och söka jobb.

Deltagarna tycker att det är viktigt med bra lärare, trevliga människor, lärare som kan lära ut och riktiga bänkar och stolar är viktigt för en bra utbildning och en bra studiemiljö.
Jag undrade även hur de ser på den här skolan, Dennis sa att han tycker det är lite som Harry Potter skolan, Robin tycker om miljön och säger även att det är mycket ”skrot folk”. Kine tycker att allt är bra och nämner att hon inte är så negativ av sig, den fjärde tycker också att allt är bra här.

Deltagarna tyckte även att deras tidigare skolmiljö har varit bra. Dennis sa att han gillade
den för att de hade den bästa klassen, Robin tyckte även om sin klass. Kine tyckte likadant som Robin och Dennis, den fjärde sa att den upplevt det bra på sin förra skola.
Deltagarna hade olika jobb de ville ha.
Dennis vill jobba inom industri men sa att han inte visste, han nämnde att han även kunde jobba inom vård eller personlig assistent också.
Robin vill jobba som personlig assistent till äldre. Kine vill bli polis, och den fjärde vill jobba med bilar eller liknande.

Jag frågade även vad de hade för drömjobb när de var små, de flesta kommer inte ihåg men Dennis svarade att han tror han ville bli polis i förskolan.
Alla deltagarna tycker att miljön på en arbetsplats ska vara ren och trevlig.
Även om busskortet blir dyrare så tycker deltagarna att det är helt okej så länge skolan betalar för dem.

Jag frågade sist hur deltagarna tar sig till skolan och om tiderna fungerar för dem. Dennis åker buss och tycker att bussen går lite för tidigt. Robin åker också buss och tycker att tiderna fungerar sådär beroende på vart han är. Kine åker både buss och tåg och tycker att tiderna inte fungerar så bra där hon bor, hon har även en dotter och har en bil ut i fall att. Den fjärde åker bil till skolan.

Jag tackar Eva och de deltagare som ställde upp på en intervju jätte mycket och önskar dem alla ett stort lycka till med sina framtidsplaner.

Louise Myrén