Merida Blank – Legenden Om Dancing-Dream Del 2

Häst

Det som hände Merida redan nästa dag, gör den här resan till ett fantastiskt äventyr.
Hon vaknar tidigt av ett oroväckande ljud från skogen, alla de andra sover fortfarande. Merida kliver upp och klär sig snabbt, hon smyger ner och ut genom dörren. Hon tar riktning mot skogen, och hör fortfarande det där ljudet.
Längre och längre in i skogen kommer hon, tiden går och de andra borde vid det här laget ha vaknat. Merida fortsätter följa ljudet, som blir starkare och starkare. Efter en liten stund stannar hon till, hennes ögon har fastnat på någonting helt otroligt. Någonting befinner sig precis framför henne, helt stilla, helt tyst.

Varelsen är fullt synlig, en kropp i blåskimmel, och tittar rakt på henne. Merida kan inte släppa sin blick från varelsen, det fantastiska djuret släpper heller inte blicken.
Sakta tar hon några steg mot djuret, som i sin tur tar några steg mot Merida. Till slut möts de öga mot öga, så nära varandra att de nästan nuddar.
– Dancing-Dream? viskar Merida försiktigt.
En lätt gnäggning får hon till svar. Merida flyttar varsamt hästens lugg, och slås med häpnad. Under luggen ser hon tydligt ett ljusblått hjärta.
Valter hade rätt. Hon finns, du finns. Jag kan knappt tro det. Men nu är bara frågan om du verkligen är den hästen från legenden!
Merida får genast för sig att kolla upp saken, vad det var som hände för 85 år sedan. Hon är bara tvungen att ta reda på allt, hon vill veta varför ingen tror på Valter och varför Valter vet så mycket om hästen.

På väg tillbaka från skogen möts hon av en hysterisk Lukas, han har letat efter henne i timmar. Hon tycker det är lite konstigt att han letar efter henne. Varken Sture eller Hilda är ute och letar, så varför är Lukas det.
Lukas säger att han tänkte föreslå en campingtur till helgen, han hade gått upp till hennes rum. Hon var inte där, och han fick se henne försvinna in i skogen. Han hade genast följt efter, men väl i skogen kunde han inte hitta henne.
Medan han säger allt håller han om henne, och Merida ger honom en lätt men förvånad kram tillbaka. Hon frågar försiktigt om han bryr sig så mycket om alla som jobbar för Sture, han svarar kort nej.
– Varför bryr du dig om mig då? frågar hon.
– Du är speciell, ger han till svar.
– Vad menar du? Speciell… Hur?
Han svarar inte, han tar hennes hand, ler och kysser henne lätt på kinden.

I den stunden inser Merida att Lukas gillar henne, men hon har inte tid för killar just nu. Hon har ju precis gjort slut med Oskar, och vill bara fokusera på sitt arbete och sanningen om Dancing-Dream.
När dagens arbete är färdigt ber hon Sture att köra henne till byns bibliotek, han kör henne gärna dit. Lukas frågar direkt om han får följa med henne, hon svarar att han får det, men bara om han lovar att inte lägga sig i det hon tänkt göra där.
Det tar 10 minuter att komma fram, Sture släpper av dem och kör hem igen. Merida frågar receptionen om de har ett arkiv.
Hon blir eskorterad till arkivet, sedan går receptionisten tillbaka. Inne i rummet är det smala gångar, stora hyllor fyller ut det stora rummet. Allt är sorterat efter årtionde, det finns arkiv ända från slutet av 1600-talet.
Merida vet att det är hyllan där allt för 85 år sedan hon ska leta efter, alltså den 9:e hyllan från detta årtiondet. Det tar inte lång tid innan hon hittar den.

Hon letar i kartong efter kartong, Lukas följer bara efter henne för varje steg längre in hon tar. Efter 1,5 timmar hittar hon till slut det hon letar efter, en kartong där det står ”Dancing-Dream” i stora bokstäver.
Hon läser igenom papper efter papper, efter några få minuter läser hon en artikel ur en gammal tidning.

”Under gårdagens tidiga eftermiddag får byborna se en okänd häst vandra på gatan. En del av människorna säger att de med tydlighet sett hästens oroade blick. Man tror att den letade efter något mycket viktigt, folk följde hästen som efter en stund stannade.
I utkanten av byn, precis vid älven, stannade den. Sakta närmade man sig den, men med ett språng var den nere vid älvens kant. Den kom efter några sekunder upp mot människorna igen.
Man såg tydligt att den bar på en pojke i 7-8 års ålder, pojken var inte vid liv och hästen gick in mot torget. Där möttes byborna och hästen av två skrikande och hysteriska föräldrar. Hästen lade ned pojken, men innan föräldrarna kom fram tog den tag i pojken igen. Den okända hästen reste upp pojken, som efter några minuter öppnade ögonen och stod helt själv. Nu spekuleras det om pojken verkligen var död eller om han bara var avsvimmad. Pojken själv, vid namn Valter Swan, påstår att hästen gav honom livet åter.”

Valter Swan… Valter Swan. Det kan väl ändå inte vara… Jo, det måste det vara. Skogvaktaren Valter är 92 år, och för 85 år sedan var han 7 år! Tanken svindlat i Meridas huvud. Det är då hon förstår allting. Ingen i byn tror Valter, för att ingen var född då, Valter vet att legenden är sann, för att han är den lilla pojken. Alla i byn tycker att han är galen, för att det hände för 85 år sedan.
Allt faller på plats, men nu återstår bara sanningen om själva hästen. Är hästen magisk, eller var Valter bara medvetslös efter händelsen? Är det sant att hästen föddes direkt från jorden, eller är det något Valter tror?
Merida börjar med att ta reda på hästens vanor och hur den lever. Hon bestämmer sig för att bevisa för alla om legenden är sann eller inte, hon vill bevisa att Valter kanske inte är galen trots vad alla tror.

När Merida och Lukas kommer tillbaka till ranchen beger hon sig genast iväg mot skogen. Lukas vill följa med men Merida tycker inte att det är en bra idé, han är inte särskilt tyst av sig och Dancing-Dream kan bli rädd.
Hon säger att han kan följa med någon annan gång, t.ex. när hon vet sanningen. Hon vill ha reda på sanningen, innan någon annan får reda på den. Efter en stunds vandring är hon slutligen i den glänta hon träffade hästen.
Hon sätter sig ned på en mellanstor sten och väntar, hon hör skogens alla ljud, vinden i träden, fåglarnas glada sång, det forsande vattnet i en närliggande liten bäck. Då och då kan hon höra rådjurens hundliknande skall, och älgarnas lockande rop tränger sig in mellan alla härliga ljud.
Snart hör hon ett välkänt ljud, bland träden kan hon urskilja Dancing-Dreams magnifika rörelser. Hästen tar sig sakta och vakande fram i gläntan, den stannar endast någon meter från Merida. Hon reser sig sakta upp, sträcker ut sin högra hand och låter djuret känna hennes dofter.

Några minuter senare låter hästen Merida röra vid henne, och efter ytterligare några minuter visar hon en hängiven tillit till Merida.
Hästens lugna och försiktiga andetag flåsar in i Meridas hjärta, hon kan känna hur de två får kontakt. Deras hjärtan blir nästan ett med varandra, och hon känner hur Dancing-Dream försöker tala till henne.
De ser varandra rakt i ögonen, och på ett ögonblick kan Merida höra hästens röst. En röst som vill berätta en otrolig historia.

”Jag har väntat på dig Merida, du är den enda som offrar din tid till att hjälpa min vän.
Du har ett rent hjärta, och visar kärlek till alla levande varelser. Även om du själv inte är säker på vad som är sant, vill du, med hela ditt hjärta, hjälpa en gammal och missförstådd man. Hans historia är verklig, men allt är inte sant.
Jag föddes inte från jorden, och jag förtrollade honom inte. Han förtrollade mig. Mitt liv började precis som andra hästars liv, jag föddes av ett ungt sto här i skogen. Min mamma var en av de få vildhästar som fanns kvar, hon gav sitt liv åt mig.
Hon dog när jag var en dag gammal, och det är ett mirakel att jag överlevde. Mitt liv har, ända från början, haft en stor mening.
Jag kom till värden för att en liten pojke behövde mig. Hans liv är min mening, och den dagen han dör, dör även jag. Hans liv har också en mening, men han vet inte om det. Han behöver få sin historia hörd, och upplysa alla människor att tron på naturens magi är nödvändig.
Den dagen pojken dog, var den dag hans historia började. Med hjälp av min mammas livskraft, kunde jag ge honom tillbaka hans liv.
Jag är hans skydd, hans tro, hans källa till kärlek. Utan mig hade hans historia aldrig blivit hörd, ingen hade fått tillbaka sin tro den magi som bor i naturen. Människornas liv skulle förlora gnistan i kärlekens sanna mening, utan honom hade allt blivit förstört.
Ditt rena hjärta och din kärlek är en viktig del av hans historia, utan din bestämdhet till sanningen är det som driver denna historia vidare. Det är nu upp till dig att bestämma vad som är sant, vad som gör min kära vän Valter Swan till magins berättare.
Det ljusblå hjärtat i min panna visar att magi och natur går hand i hand med varandra, utan den tron är livet i skogen borta.
Mitt namn är Dancing-Dream, ett namn vars betydelse är en blandning av verklighet och drömmar. Den här historien är det legenden inte talar om, nu är det din tur att berätta den.”

Historien berör Merida i kropp och själ, hon vet nu vad hon måste göra. Alla måste veta att Valter inte är galen, att han inte hittat på allt och vad legendens djupa mening är.
Hon ger Dancing-Dream en varsam smekning över nacken.
– Tack kära häst, tack för att du berättade sanningen för mig. Ingen kommer mista sin tro, ingen kommer missförstå Valters historia, tack vare dig! viskar hon innan hon vänder om och beger sig tillbaka.
Nu vet Merida sanningen, och Valters historia kommer bli hörd. Dancing-Dream har fått liv i den magi som nästan är helt borta. Hon förstår nu vad hon måste göra, hur hon ska få alla till att tro igen.
När hon kommer till ranchen skriver hon ned allt hästen talade om för henne, vart enda ord skriver hon ned på pappret. Hon skriver även ned det Valter berättade, sedan gör hon om allt till en kortare novell.
Efter hela upplevelsen kan hon äntligen ägna sig åt annat, arbetet på ranchen fyller hennes dagar och kvällarna spenderar hon med familjen.
Hon pratar med sina föräldrar i telefonen en gång i veckan, och kan vila ut under nätternas mörka timmar.

När det är 4 veckor kvar, följer hon med Lukas och hans vänner på en camping tur. Vid lägerelden när han lägger sin arm om henne, sjunker hon in i hans varma famn.
Hon känner hur beröringen från hans mjuka hand, med lätthet vandrar på hennes kind. Hon lutar huvudet mot hans axel, och han lurar sitt mot henne. Efter en stund ser båda på varandra. Han ler varsamt, och de närmar varandra.
När deras näsor nästan nuddar varandra, ger Lukas henne en omtänksam och försiktig kyss. Deras läppar möter varandra med stor varsamhet, och hon kan inte låta bli att tänka:
Den här sommaren har varit underbar, jag fick träffa Valter, en legendarisk häst, en härlig ranchägare och hans fru. Men jag fick även träffa Lukas, en oerhört omtänksam och charmig person. Lukas. Sommar. Åh vilket härligt äventyr allt blev.

I tidningar och på nätet kunde man snart läsa den novell Merida skrev, den blev hyllad av tusentals människor världen över. Flera kritiker skrev att det var det bästa de läst på länge, sakta fick alla människor sin tro på naturens magiska värld tillbaka.

Av: Louise Myrén